attKunna
Innehållsregister
Webbplatsinformation
   
  Externa länkar
Privatekonomi
Kunskap om företagande

 

Olika former av värdepapper

Räntebärande värdepapper

Ett räntebärande värdepapper är enkelt uttryckt ett skuldebrev som det går att handla med. Räntebärande värdepapper brukar vanligen delas upp i korta värdepapper, med en löptid på max ett år, vilka ofta kallas penningmarknadsinstrument, respektive långa, med en löptid överstigande ett år, som ofta kallas långa obligationer.

Obligationer har ofta fast ränta, dvs. räntesatsen är densamma under obligationens hela löptid. Det innebär att om ränteläget förändras under obligationens löptid, så kommer obligationens pris (kurs) att förändras. En räntesänkning betyder att priset på obligationen höjs, medan en räntehöjning leder till att priset på obligationen sjunker.

Det finns obligationer som löper utan ränta, så kallade nollkupongs- obligationer. De säljs ofta till en lägre kurs än det nominella (tryckta) belopp som formellt anges på obligationen, eftersom all avkastning samlas upp under löptiden och betalas ut när obligationen förfaller.
 

Aktier (riskkapital)

En aktie är en andel i ett aktiebolag och innebär att man är delägare i detta bolag. Det finns aktier som inte handlas på en marknad, men ofta handlas aktier på olika börser. Med aktiens värde avses då priset som gäller på börsen, dvs. vad någon är villig att betala för aktien.

En aktieägare är inte ansvarig för de skulder som bolaget tar upp. Därför kan en aktieägare inte förlora mer än sitt insatta kapital, dvs. aktien blir värdelös. Om bolaget går i konkurs kan visserligen aktieägarna få en viss utdelning i denna, men eftersom aktieägarna inte får utdelning förrän alla andra fordringsägare fått betalt, är detta inte särskilt troligt. Bland annat därför kallas aktiekapital ofta för riskkapital.

Emissioner
Ibland kan ett aktiebolag behöva ändra sin ”kapitalstruktur” eller enkelt uttryckt relationen mellan aktiekapitalet och lånat kapital. Det går att minska aktiekapitalet genom att bolaget återköper aktier genom erbjudanden till samtliga aktieägare eller köp på börsen. Ett bolag kan även ”inlösa” aktier som det har gett ut. Mer vanligt är dock att bolaget behöver nytt kapital för att t.ex. satsa på en ny produkt eller marknad eller för att köpa ett annat företag.

När ett aktiebolag ska genomföra en nyemission eller notera sina aktier på en börs ska normalt ett prospekt upprättas. Detta ska ge den som vill investera i bolagets aktier information nog att bedöma om man vill genomföra investeringen och ska i Sverige godkännas av Finansinspektionen. Det finns regler om vad prospekt ska innehålla, t.ex. en presentation av bolaget och dess ledning, årsredovisningar för ett antal år tillbaks i tiden och prognoser för bolagets framtida resultat. Vid en nyemission erbjuds bolagets nuvarande aktieägare att teckna ett antal nya aktier, normalt beroende av det antal aktier som du redan har i bolaget, till ett bestämt pris, emissionskursen. Denna kurs bestäms av bolaget och ligger ofta något under rådande börskurs. Som aktieägare i ett bolag som gör en nyemission får du teckningsrätter. Om du inte vill teckna nya aktier, kan du sälja teckningsrätterna så länge de gäller.

Ett aktiebolag kan också välja att öka sitt aktiekapital genom att föra över andra slag av eget kapital till aktiekapitalet, eller genom att skriva upp värdet av andra tillgångar. Detta kallas för fondemission. Här tillförs inte något nytt kapital till bolaget, utan detta är en ren bokföringstransaktion. Skälet till att bolaget gör en fondemission är normalt att man vill öka bolagets formella aktiekapital, vilket kan ha betydelse för bolagets kreditvärdighet. Som aktieägare i ett bolag som gör en fondemission får du fondaktiebevis. Även dessa går normalt att sälja. Ditt aktieinnehav i bolaget är värt lika mycket som tidigare, eftersom du å ena sidan har fått flera aktier men å andra sidan kursen på dessa normalt är lägre än tidigare.

Om du har en aktiedepå är det normalt så att din värdepappersinstitut kommer att för din räkning delta i emissionerna, och i vissa fall även köpa in eventuella teckningsrätter/fondaktiebevis som saknas för att du ska kunna fullt ut delta i emissionerna. Det är viktigt att du kontrollerar vad som gäller hos ditt värdepappersinstitut. Om du inte vill delta måste du kanske själv anmäla detta.

Split
En split av aktier påminner om en fondemission, genom att en befintlig aktie delas upp i flera. Ditt aktieinnehav är fortfarande värt lika mycket som tidigare, eftersom du å ena sidan har fler aktier men å andra sidan kursen är lägre. Däremot har i detta fall bolagets aktiekapital inte ökats. Skälet till att bolaget utför en split är vanligen att man vill sänka börskursen till en lägre nivå. Det kan även förekomma att aktiebolag gör en omvänd split. Detta innebär att bolagets aktieantal minskar. I detta fall ökar dock normalt kursen, så återigen förändras inte värdet på aktieägarens innehav.
 

Derivat

Att handla med derivat kräver mycket större kunskaper än att handla med ”vanliga” värdepapper som aktier, obligationer etc. Du bör inte överväga att investera i derivat om du inte känner dig övertygad om att du har tillräckliga kunskaper för att kunna avgöra vilket risktagande investeringen innebär.

Du måste också vara medveten om att värdet på ett derivat kan ändras mycket snabbare än på ”vanliga” värdepapper. Om du har investerat i ett derivat som kräver att du ställer säkerheter, t.ex. terminer, utfärdade optioner, förändras ditt säkerhetssaldo varje dag och du måste hela tiden vara beredd att skjuta till nya säkerheter om behov uppstår. Detta kräver att du dagligen bevakar din investering.

Handeln med derivat är huvudsakligen en handel med risker. Vissa personer vill ta en risk, vissa vill skydda sig för en risk. Man kan jämföra med ett försäkringsbolag, som tar på sig risker, t.ex. att ditt hus brinner ned, och dig som husägare, som vill försäkra dig mot de ekonomiska konsekvenserna av att huset brinner ned. För detta betalar du en premie till försäkringsbolaget (vare sig huset brinner eller inte), och försäkringsbolaget betalar dig pengar, om ditt hus skulle brinna ner. På värdepappersmarknaden är de vanligaste risk- eller försäkringsprodukterna – beroende på vilken sida av affären man står - optioner och terminer. Den underliggande produkten (ordet derivat kan förstås som ”härlett av någonting underliggande”) är ofta en aktie eller en obligation, men kan även vara andra värdepapper eller produkter.

Ska du handla med derivat, måste du underteckna särskilda avtal just för detta. Det räcker alltså inte med vad som krävs för ”vanlig” värdepappershandel. Ditt värdepappersinstitut måste också särskilt upplysa dig om riskerna med derivathandel.

Återigen, investerar du i derivat, gör helt klart för dig vilken risk du har handlat upp. Har du tagit risk eller gjort dig av med risk? Om du gjort dig av med risk, är din förlustrisk begränsad. Har du tagit på dig risk, kan i vissa fall din förlust bli bokstavligt talat obegränsad.
 

Konvertibler

En konvertibel är en mellanform mellan en aktie och en obligation. Som för nästan alla värdepapper är det fråga om ett bolag som vill låna pengar men som inte vill ta ett vanligt banklån. Den som placerar i en konvertibel får ett skuldebrev med en viss löptid och med en viss ränta. Det är i princip en obligation, som inte har någon säkerhet, men placeraren får också en rättighet att byta (konvertera) denna obligation mot aktier i bolaget till en bestämd aktiekurs under en bestämd tidsperiod.
 

Strukturerade produkter

Under senare år har ett stort antal sparprodukter presenterats, som innehåller två eller flera olika delar. De utfärdas ofta av värdepappersinstitut och kallas vanligen för strukturerade produkter. Strukturerade produkter är således en samlingsbenämning för olika produkter. När man generellt talar om strukturerade produkter menas oftast olika former av indexobligationer, varav den vanligaste formen är aktieindexobligationer.

Indexobligation
En indexobligation beskrivs ofta såsom bestående av en obligation och en option. En annan, mer korrekt, beskrivning är att indexobligationen är en obligation med variabel kupong. Kupongens storlek är beroende på utvecklingen av en annan tillgångs prisutveckling, ett exempel på en sådan tillgång kan vara aktier, aktieindex eller fonder. Indexobligationernas nominella belopp är fast och skall återbetalas vid löptidens utgång (”obligationsdelen”). På så vis har indexobligationen en begränsad förlustrisk jämfört med t.ex. aktier och investeringsfonder. Ersättningen som investeraren får på återbetalningsdagen (”kupongen”) beräknas utifrån utvecklingen i ett finansiellt index eller en korg av värdepapper. Indexet eller korgen kan bestå av aktier, obligationer, valutor eller andra tillgångar som handlas på de finansiella marknaderna. Indexobligationer kan ha olika benämningar som aktieindexobligationer, SPAX, aktieobligationer, kreditkorgsobligationer, räntekorgsobligationer, valutakorgsobligationer osv. beroende på vilket underliggande tillgångsslag som bestämmer obligationens avkastning. När man talar om indexobligationer så benämns dessa oftast också som kapitalgaranterade eller kapitalskyddade produkter. Med dessa begrepp avses att beskriva, som ovan nämnts, att oavsett om produktens avkastning, ”kupong”, utvecklas negativt så återbetalas det nominella beloppet, dvs. vanligtvis detsamma som investeringsbeloppet. Det som inte återbetalas är en eventuell erlagd överkurs.

Omvänd konvertibel
Andra former av strukturerade produkter är omvända konvertibler. En omvänd konvertibel är ett mellanting mellan en ränte- och en aktieplacering. Den omvända konvertibeln är knuten till en eller flera underliggande aktier eller index. Denna placering ger en ränta (fast, garanterad avkastning) . Om de underliggande aktierna eller index utvecklas positivt återbetalas det placerade beloppet plus den fasta avkastningen. Om de underliggande aktierna eller index däremot skulle falla, finns det en risk att man i stället för det placerade beloppet får en eller fler aktier som ingår i den omvända konvertibeln.

Hävstångscertifikat
En annan form av strukturerad produkt är så kallade hävstångscertifikat, vilka ofta kallas enbart certifikat. Certifikatet fungerar som en option. Investeraren får möjlighet till en hög avkastning samtidigt som investeraren kan riskera att förlora hela investeringsbeloppet.

Många variationer
Det finns ett stort antal olika indexobligationer och andra strukturerade produkter, som kan vara knutna till olika index, t.ex. avseende Japan eller Östeuropa. Strukturerade produkter kan även ha sin avkastning knuten till en eller flera specifika aktier, råvaror eller annat. De kan även vara uppbyggda på olika sätt, t.ex. att det nominella beloppet (vanligtvis det investerade beloppet) återbetalas respektive inte återbetalas. Eftersom de ofta är skräddarsydda av det värdepappersinstitut som säljer dem är det viktigt att du sätter dig in i hur produkten fungerar innan du bestämmer dig för att investera. Indexobligationer och andra strukturerade produkter är ibland noterade på en börs. Handeln kan ibland vara beroende av att den som initialt säljer produkten ställer ut köp- eller säljkurser. Det innebär att risken kan vara större för att du inte kan sälja en strukturerad produkt än om du köper vissa andra värdepapper. Kom också ihåg att du har en motpartsrisk på den som gett ut obligationen i ”paketet” – det kan vara någon annan än det värdepappersinstitut som säljer produkten.

Fördelar och nackdelar
Fördelen med vissa strukturerade produkter är att de ofta ger investeraren tillbaka hela (eller åtminstone största delen) av sitt insatta kapital, dvs. det nominella beloppet, oberoende av utvecklingen på de aktier, den korg av aktier eller annat som optionen relaterar till. Avkastningsmomentet, dvs. kupongen, i sin tur gör det möjligt att delta i eventuell kursuppgång på den marknad som kupongen är knuten till. Men kom ihåg att priset för detta skydd respektive möjligheten att delta i en kursuppgång består i olika slags avgifter. Avgifterna kan vara såväl direkta, när du köper produkten, som indirekta. Exempelvis tar den som ställt ut optionen och den som ”byggt” produkten ut avgifter som är inbakade i priset.

Läs mer:
Handel med värdepapper
Investering och risk i värdepapper
Fondsparande
Räntefonder
Indexfonder
Blandfonder
Etiska och ideella fonder
Hedgefonder
Utlandsregistrerade fonder, utländska fonder
Strukturerade produkter
Derivat

Källa:
Konsumenternas Bank- & Finansbyrå


 
 

Sök på attKunna:

Anpassad sökning
  Copyright attKunna