attKunna
Innehållsregister
Webbplatsinformation
   
  Externa länkar
Kunskap om företagande

 

 

Reporänta

Reporänta är den ränta som marknadens banker kan låna eller placera till i Riksbanken på sju dagar. Förändringar i reporäntan får direkt effekt på marknadsräntorna och därför kallas den ofta styrränta. Ordet reporänta kommer av "repa", vilket är engelsk slang för repurchasing agreement, återköpsavtal.

Knutna till reporäntan är också Riksbankens inlåningsränta och utlåningsränta. Eftersom en bank hela tiden måste ha en viss mängd likvida medel är de beroende av att göra korta lån i Riksbanken, dag för dag, vecka för vecka. Inlåningsräntan är den ränta som gäller när bankerna sätter in pengar i Riksbanken över natten. Den ligger alltid 0,75 procentenheter lägre än reporäntan. Utlåningsräntan fungerar tvärtom: den gäller när banker lånar av Riksbanken över natten, och den ligger alltid 0,50 procentenheter högre än reporäntan.
 

Reporäntans påverkan på inflation

Reporäntan är Riksbankens främsta styrmedel för att påverka inflation och ekonomisk tillväxt. Påverkan på inflationen görs genom det som kallas transmissionsmekanismen via flera olika kanaler såsom korta och långa realräntor, växelkursen och mängden krediter. Genomslagen sker med olika grad av fördröjning.

Marknadens mekanismer innebär att högre räntor ger lägre inflation och vice versa. Riksbanken strävar efter att hålla en stabil inflation runt 2 % och använder då reporäntan som verktyg. Om Riksbanken gör bedömningen att inflationen är på väg upp kan den höja reporäntan vilket snabbt gör att alla andra bankers räntor också stiger. På så sätt hålls inflationen nere. Det bör noteras att reporäntan har stor effekt på hur växelkurser rör sig. Det är mer attraktivt för investerare att placera i valutor som har hög reporänta.
 

Historia


Månaktligt medelvärde över reporäntan i Sverige, från införandet i juni 1994 till och med januari 2010. Källa: Sveriges riksbank

Från december 1985 till maj 1994 var det den så kallade marginalräntan som var Riksbankens vapen mot inflationen. Reporäntan infördes i juni 1994, tillsammans med inlåningsräntan och utlåningsräntan, och dessa tre räntor ersatte alltså marginalräntan som styrmedel.

Sedan reporäntan infördes är dess högsta notering 8,91 %, vilket den låg på mellan 5 juli 1995 och 10 januari 1996.

I finanskrisens spår sänktes bankernas styrräntor över världen, så även i Sverige. Den 4 december 2008 gjordes en rekordsänkning på hela 1,75 procentenheter av reporäntan. Det är den största enskilda sänkningen av reporäntan sedan den infördes som Riksbankens viktigaste styrränta 1994. Den 18 februari 2009 sänktes räntan ytterligare en procentenhet till 1,0%. En lägsta notering på 0,25% blev följden av Riksbankens beslut den 2 juli 2009. Sänkningen var oväntad bland de flesta bedömare som trodde att räntan skulle bli oförändrad.

Läs mer:
Bruttonationalprodukt
Penningteori
Inflation
Deflation
Konjunktur
Centralbank

Källa:
Wikipedia

Denna artikel omfattas av Creative Commons Erkännande-Dela Lika-licens;


 
 

Sök på attKunna:

Anpassad sökning
  Copyright attKunna