attKunna
Innehållsregister
Webbplatsinformation
   
  Externa länkar
Privatekonomi
Kunskap om företagande

 

Avtal som ingås av underåriga

Allmänt om barns möjlighet att ingå avtal

Dagens barn och unga har ett stort intresse för ny teknik. Den ökade användningen av Internet och mobiltelefoni har medfört att barn kan ingå avtal och spendera pengar utan att träffa motparten och utan att överlämna kontanter. Den lagstiftning som reglerar barns rättshandlingsförmåga är inte riktigt anpassad till det nya sättet att ingå avtal. Barns behörighet att ingå avtal regleras i föräldrabalken (FB). I 9 kap 1 § FB anges att den som är under 18 år (underårig) är omyndig och äger inte själv råda över sin egendom eller ingå förbindelser. Avtal som ingås med en omyndig är därför ogiltiga, om inte vissa i lagen angivna undantag är uppfyllda. Barn som fyllt 16 får bestämma över de pengar som han eller hon själv har intjänat genom eget arbete (9 kap 3 § FB). Detta gäller endast kontantbetalning. Den omyndige får däremot inte ingå ett kreditavtal utan förmyndares godkännande eller samtycke. Har den omyndige ett eget hushåll får han eller hon ingå avtal för den dagliga hushållningen (9 kap 2a § FB).

Enligt föräldrabalkens regler är således avtal som en underårig ingår på egen hand i princip ogiltiga. Regeln om begränsad rättshandlingsförmåga har i såväl domstolars som Allmänna reklamationsnämndens (ARN) praxis mildrats, genom att man vid vissa kontantköp har tolkat in ett underförstått samtycke (jämför till exempel RH 1988:82 och från ARN nr 1999-1495 och 1999-4143.) I dessa fall har det inte krävts ett verkligt och uttryckligt samtycke från förmyndarens sida, utan det har räckt att förmyndaren har gjort det möjligt för den omyndige att uppträda så att det ser ut som om han eller hon har haft tillåtelse att ingå avtal. I förarbetena till föräldrabalken (NJA II 1924 s.317) uttalas att om förmyndaren ger kontanter till den omyndige får det anses att han eller hon har rätt att förfoga över beloppet, om inte särskilda skäl talar mot det. I det fall en omyndig kan anses ha rätt att förfoga över pengarna får dock avgöras efter en samlad bedömning av den omyndiges ålder, beloppets storlek och andra omständigheter vid avtalets ingående. Denna bedömning kan vara svår att göra när avtal ingås på Internet eller via en mobiltelefon.

Marknadsdomstolen har i ett avgörande (MD 1986:49) ansett att det är vilseledande att, när samtycke från förmyndare inte finns, låta underårig underteckna en handling som ger intryck av att avse en bindande förpliktelse. Bolaget hade vid uthyrning av ett tv-spel låtit en underårig underteckna en skriftlig handling. Enligt MD kan användningen av en sådan handling medföra att den underårige och dennes föräldrar tror att ett för dem bindande avtal har uppkommit genom den unges underskrift.
 

Jultidningsförsäljning

Konsumentverket har träffat en överenskommelse med två jultidningsförlag om jultidningsförsäljning. Häri fastställs regler om vad som utgör god sed på marknaden för försäljning som sköts av barn och ungdomar. Företag som anlitar barn och ungdomar skall kontrollera om föräldrarna samtycker till att barnet deltar i jultidningsförsäljning. Företag får vidare inte överdriva förtjänstmöjligheterna, och om en prestationstävling ingår i erbjudandet, får den inte vara huvudargumentet vid värvningen. Tävlingen skall vidare vara utformad och presenterad på ett återhållsamt sätt med hänsyn till att barn gärna överskattar eventuella vinstchanser.
 

Konsumentkreditlagen

Enligt huvudregeln kan som nämnts ovan underåriga inte ingå kreditavtal. Frågan är då vad en kredit närmare bestämt är.

Konsumentkreditlagen definierar inte begreppet kredit. Man kan dock tala om i princip tre olika typer av krediter, nämligen:

  • lån
  • betalningsanstånd
  • löpande krediter

En kredit anses råda även om beloppet är mycket litet eller kredittiden mycket kort, till exempel en eller två dagar. Det är alltså klart att olika typer av betalkort, där skulden skall regleras vid nästkommande månadsskifte, omfattas av konsumentkreditlagen. Avtal där kreditbeloppet inte är bestämt från början omfattas också av reglerna, till exempel avtal om leverans av elektricitet, vatten och telefonsamtal. För så kallade debetkort/bankkort dras inköp däremot direkt mot ett tillgångskonto. Det är då inte fråga om en kredit, även om viss fördröjning av debiteringen sker.

Av 9 kap. 1 § föräldrabalken följer att en omyndig inte får ”åta sig förbindelser”, vilket innebär att kreditavtal med underåriga inte är giltiga. Det framgår även av 13 kap. 12 § i samma lag att föräldrar endast med överförmyndarens samtycke får ta lån eller ingå skuldförbindelse för den omyndiges räkning.

Har en näringsidkare sålt en vara på kredit och vårdnadshavaren inte har lämnat sitt samtycke till avtalet ska varan återlämnas, om den finns kvar. Finns varan inte kvar eller har den förlorat i värde, ska den ersättas av den omyndige om den varit till nytta för denne. Om varan var onödigt dyr skall endast ett skäligt belopp betalas.

Slutsatsen blir att en omyndig aldrig kan ingå bindande avtal med betal- eller kreditkort. Ett uttagskort kopplat till medel, som den omyndige får förfoga över på grund av eget förvärv eller gåva, möter däremot inga hinder att avtala om. Ett bankkort kopplat till samma slags medel är tänkbart, men något utrymme för god tro hos näringsidkaren vid en affär finns inte och handlaren riskerar att köpet går åter om det inte godkännes av vårdnadshavaren.
 

E-handel

Reglerna om omyndigas begränsade möjligheter att ingå avtal är också tillämpliga vid avtal via Internet. Avtal med barn under 16 år förutsätter således alltid förälders godkännande.

Det är svårt att över Internet kontrollera om det finns ett samtycke från föräldern. Möjligheten att förutsätta ett så kallat tyst samtycke finns inte heller, eftersom avtalsparterna aldrig träffas och näringsidkaren inte kan få en uppfattning om den omyndige har rätt att disponera beloppet. Den som säljer varor eller tjänster måste förvissa sig om att den som handlar inte är minderårig. Det faller också på säljaren att bevisa att avtalet har ingåtts med en myndig person. En lösning på problemet kan vara ett krav på skriftligt samtycke från föräldern som sedan kan kontrolleras per telefon, e-post eller liknande.

Läs mer:
Marknadsföring riktad till barn och unga
Särskilda marknadsföringsformer
Särskilda produkter
Telefon och mobila innehållstjänster
Etiskt och socialt ansvar
Avtalsvillkorslagen
Marknadsföringslagen
Konsumentkreditlagen

Källa:
Konsumentverket sept. 2007


 
 

Sök på attKunna:

Anpassad sökning
  Copyright attKunna