att Kunna
Innehållsregister
Webbplatsinformation
   
  Externa länkar
Privatekonomi
Kunskap om företagande

 

Fondsparande

Nedanstående information behandlar endast direktsparande i fonder. Förutom direktsparande i fonder kan man också fondspara i olika försäkringsanknutna sparprodukter t ex i Fondförsäkring eller Kapitalpension. Dessa sätt att fondspara omfattas av särskilda regler – främst skattemässiga – som skiljer sig från direktsparande i fonder.

1. Vad är en fond
2. Grundläggande begrepp
3. Handel med fondandelar
4. Sammanläggning och delning av fond m.m.
5. Risk
6. Avgifter
7. Olika fonder
8. Hur utvärderas en fond
9. Val av fond
10. Regelverk
 

1. Vad är en fond?

En fond kan enkelt beskrivas som en portfölj med värdepapper av olika slag såsom svenska och utländska aktier, obligationer och andra värdepapper t.ex. derivatinstrument. (Derivatinstrument är ett riskhanteringsinstrument som kan härledas till ett underliggande värdepapper som exempelvis köp- och säljoptioner i aktier samt ränteterminer.) Portföljen ägs gemensamt av dem som placerat sina pengar i fonden. Hur stor andel av hela fonden som en fondandelsägare äger bestäms av hur mycket pengar han placerat i fonden.

Fonder har olika placeringsinriktning. Med placeringsinriktning menas vilken typ av värdepapper (t.ex. svenska aktier) som fonden skall placera i. Placeringsinriktningen framgår av varje fonds fondbestämmelser dvs. de bestämmelser som anger hur fonden skall förvaltas. Om fonden placerar i olika typer av värdepapper (t.ex. aktier och obligationer) skall det av fondbestämmelserna framgå i vilka proportioner som placeringarna skall göras. Fondens tillgångar består av värdepapper och likvida medel som ännu inte har använts för att köpa värdepapper och/eller pengar som man fått in vid försäljning av värdepapper.

Ett fondbolag förvaltar fonden, vilket innebär att man efter analyser av de marknader som ingår i fondens placeringsinriktning köper och säljer värdepapper för att fondens tillgångar och avkastning på sikt skall öka. Fondbolaget skall också löpande informera fondandelsägarna om utvecklingen av fonden samt kostnader som belastats varje enskild andelsägares innehav. Fondbolaget lämnar också information till Skattemyndigheten som underlag för beskattning av fondandelsägaren. Fondbolaget har sin ekonomi skild från fondens. Ett särskilt förvaringsinstitut, som agerar oberoende från fondbolaget, har hand om fondens tillgångar. Vid en konkurs i ett fondbolag kommer fondens förmögenhet, dvs. värdet av fondandelsägarnas samlade tillgångar (värdepapper och kontanta medel, att finnas intakt i förvaringsinstitutet.
 

2. Grundläggande begrepp

Courtage
När fonden köper och säljer värdepapper får fonden vanligen betala en förmedlingsavgift till fondkommissionären. Courtage betalas inte av den enskilde fondandelsägaren utan tas ut av fonden.

Faktablad
Enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder skall alla fonder ha ett enkelt faktablad (simplified prospectus). Syftet med faktabladen är att de endast skall innehålla den mest väsentliga informationen och göra jämförelser av fonder enklare. Faktabladen skall vara enhetligt uppställda för att underlätta vid jämförelse av fonder. I faktabladet skall kortfattat målet för fondens placeringar beskrivas samt vilken som är fondens placeringsinriktning dvs. på vilket sätt fondens mål skall uppnås. Enligt lagen skall ett faktablad alltid erbjudas kunden innan avtal ingås oavsett om detta har begärts eller ej.

Fondandel
När man sätter in pengar i en fond, omvandlas dessa pengar till fondandelar. Hur många andelar man får beror, förutom på det belopp man sätter in, även på det pris (Fondandelsvärde/Kurs) som andelarna har när man sätter in pengarna. Ju lägre kurs desto fler andelar och tvärt om.

Fondandelsvärde/Kurs
Andelarnas värde bestäms varje dag vid en på förhand bestämd tidpunkt, ofta vid 16.00-17.00- tiden. Denna tidpunkt kallas ibland bryttidpunkt. I fondbestämmelserna anges när bryttidpunkten infaller. Värdet på en andel beräknas genom att det aktuella värdet på fondens samtliga tillgångar (Fondförmögenheten) delas med det totala antalet andelar. Detta så kallade nettoandelsvärde (NAV) är det värde som ligger till grund för värderingen av andelsägarens innehav och som dagen efter redovisas i bl.a. tidningarnas fondlistor och Text-TV. Om tillgångarna som fonden äger ökar i värde kommer också nettoandelsvärdet att stiga. Får fonden ränteinkomster eller utdelningar läggs dessa till det totala fondvärdet och räknas automatiskt in i nettoandelsvärdet. Förvaltningsavgiften är redan avdragen i nettoandelsvärdet.

Fondbestämmelser
Alla värdepappersfonder har sina egna fondbestämmelser som skall vara godkända av Finansinspektionen. I fondbestämmelserna anges fondens karaktär dvs. i vilken typ av värdepapper som fonden gör sina placeringar och inom vilka sektorer av näringslivet som placeringarna skall göras. I bestämmelserna anges även fondens placeringsinriktning dvs. mera preciserat hur placeringarna skall göras t.ex. globalt i företag inom informationsteknologi och hälsosektorn. Det anges även hur fördelningen mellan olika slag av värdepapper skall vara i fonden. Vidare anges hur fondandelarna värderas samt hur försäljning och inlösen av fondandelar skall göras. Grunden för uttag av avgifter i fonden anges också i bestämmelserna. Efter beslut av bolaget kan vissa fonder ge utdelning till andelsägarna. Hur och på vilka grunder utdelning skall ske framgår av fondbestämmelserna.

Fondförmögenhet
Fondförmögenhet är de samlade tillgångarna som finns i en fond. Alla värdepapper värderas till senaste betalkurs. Likvida medel och fordringar läggs till och skulder dras ifrån. Fondförmögenheten beräknas varje börsdag.

Förvaltarregistrerade fondandelar
Att fondandelar är förvaltarregistrerade innebär att de är registrerade i förvaltarens namn hos fondbolaget. För förvaltarregistrerade fondandelar lämnar fondbolaget information t.ex. årsberättelser endast till förvaltaren som, om inte andelsägaren avsagt sig detta, skall vidarebefordra informationen till andelsägaren. Den individuella kostnadsinformationen (se nedan) är förvaltaren dock inte skyldig att redovisa.

Informationsbroschyr
Enligt lagen om investeringsfonder skall alla fonder tillhandahålla en informationsbroschyr som skall innehålla den information som krävs för att en kund skall kunna skapa sig en välgrundad uppfattning om fonden och de risker som är förenade med att investera i fonden. Informationsbroschyren skall bland annat innehålla fondbestämmelser (som fast del eller bilaga), uppgifter för att kunna bedöma fondens risk, placeringsinriktning och avgifter. Informationsbroschyren innehåller mer omfattande information än faktabladet. Krav enligt regelverket är att fondbolagen i informationsbroschyren skall uppge både den högsta och den gällande förvaltningsavgiften samt den högsta och gällande avgiften för försäljning respektive inlösen av andelar. Informationsbroschyren skall ge en utförlig beskrivning av fondens riskprofil inkluderande de specifika risker som finns på grund av fondens placeringsstrategi. Informationsbroschyr skall lämnas på begäran till den som avser att köpa andelar i en fond.

NAVkurs
Nettoandelsvärde som avser marknadsvärdet på en fondandel och fastställs dagligen.

Nätmäklare
Via en nätmäklare kan man köpa och sälja fondandelar. En förutsättning för att få tillgång till nätmäklarens tjänster är att man förutom tillgång till Internet även är kund hos nätmäklaren. Via nätmäklare kan man i regel köpa och sälja andelar i de flesta på marknaden förekommande fonderna.

TER
TER = Total Expence Ratio. Används vanligtvis som totalkostnadsmått inom EU och skall framgå av fondens faktablad. Begreppet inkluderar ej courtage.

TKA
TKA = Totalkostnadsandel. Är ett svenskt nyckeltal som visar de totala kostnaderna för en fond. Skillnaden mellan TKA och TER (se ovan) är att TKA även inkluderar courtage.

Utdelning
De flesta Sverigeregistrerade fonder ger utdelning. En fond i Sverige deklarerar sina inkomster precis som privatpersoner och företag. Inkomsten beräknas dock enligt speciella regler. Fonden får göra avdrag i sin deklaration för utdelning till andelsägarna. Genom att fonden betalar utdelning slipper man dubbelbeskattning, det vill säga att först fonden beskattas och sedan andelsägaren när fondinnehavet säljs. Finns det ingen skattepliktig inkomst hos fonden under året, eller om utdelningsbeloppet blir väldigt lågt, blir det ingen utdelning. Vid en utdelning sjunker fondens andelskurs med motsvarande belopp som delas ut. Dessutom dras en 30-procentig skatt för privatpersoner bosatta i Sverige. Det är vanligt att utdelningen återinvesteras i fonden efter att skatten dragits. Då anses andelsägaren ha köpt nya andelar för det utdelade beloppet. Köpet - eller återinvesteringen av utdelningen - gör att det sammanlagda anskaffningsvärdet stiger och att andelsägaren får ett högre belopp att dra av vid en försäljning av fondandelar. Man kan även – om det framgår av fondbestämmelserna - välja att få ut utdelningen utbetald kontant. Då köper inte fondbolaget några nya andelar för andelsägarens räkning och anskaffningsvärdet påverkas inte. Se även under ”Utlandsregistrerade fonder” p. 7 nedan.
 

3. Handel med fondandelar

När man placerar i en fond gör man det genom att köpa andelar i fonden. När man tar ut pengar ur fonden säljer man andelar i fonden. En viktig skillnad mot handel med andra värdepapper är att handel med fondandelar alltid sker till okänd kurs. Denna regel finns för att alla fondandelsägare skall behandlas lika. Enligt lagen om investeringsfonder (4 kap 2 §) skall fondbolaget vid förvaltningen handla uteslutande i fondandelsägarnas gemensamma intresse. Som en följd av regeln är det inte möjligt att lägga en limiterad order som vid t.ex. köp och försäljning av enskilda aktier. (Limiterad order betyder att man vid köp anger att kursen får vara högst ett visst angivet belopp eller vid försäljning lägst ett visst angivet belopp för att affären skall genomföras.). Den dag köp eller försäljning av andelar utförs kallas affärsdatum.

Köp av fondandelar
När du väl bestämt dig för att börja spara i fonder, och i vilken eller vilka fonder, behöver du kontakta det fondbolag som förvaltar de fonder du är intresserad av. Du kan också köpa fondandelar hos något av de s.k. fondtorgen (nätmäklare) eller hos den bank-, värdepappersbolags- eller försäkringsbolagskoncern där fondbolaget ingår. Pengarna man satt in i fonden omvandlas till andelar i fonden. Hur många andelar man får, beror på andelskursen. Köp som sker före bryttidpunkten får den kurs som fastställs efter bryttidpunkten. Köp som sker efter bryttidpunkten får den kurs som fastställs efter nästa handelsdags bryttidpunkt. Betalning för de andelar man köpt erläggs när ordern läggs. Däremot levereras inte andelarna (bokförs på fondkontot) förrän kursen fastställts och det antal andelar man skall ha, har räknats fram.

Försäljning av fondandelar
Vid uttag av pengar från en fond läggs en säljorder. Säljordern kan antingen vara till ett visst belopp eller ett visst antal andelar. I regel inom tre bankdagar efter försäljning finns försäljningslikviden (pengarna) tillgängliga på anvisat bankkonto. Dock tillämpar vissa bolag en betydligt längre tid innan likviden är tillgänglig. Hur lång tid som tillämpas framgår av fondbestämmelserna. Några fondbolag tillämpar regeln att upp till 75 % av andelsägarens samlade tillgångar i fonden kan utbetalas kontant i direkt anslutning till att säljordern läggs. Hur många andelar som fondkontot minskar med, beror på andelskursen. Försäljning som sker före bryttidpunkten får den kurs som fastställs efter bryttidpunkten. Försäljning som sker efter bryttidpunkten får den kurs som fastställs efter nästa handelsdags bryttidpunkt.

”Byte” av fonder
Byte av fonder betraktas som försäljning och köp av fondandelar. Eventuell uppkommen vinst beskattas på vanligt sätt dvs. med 30 procent.
 

4. Sammanläggning och delning av fond m.m.

Sammanläggning av fonder
Om en fond, t.ex. genom otillräckligt nysparande, inte kan förvaltas på ett rationellt och ekonomiskt sätt kan fonden läggas samman med en annan fond. En sådan sammanläggning med en annan fond förutsätter tillstånd från Finansinspektionen. Tillstånd för sammanläggning skall lämnas om, 1) åtgärden kan anses förenlig med fondandelsägarnas intressen, 2) de fonder som läggs samman har placeringsinriktning och fondbestämmelser som är likartade, samt 3) sammanläggningen inte är olämplig ur allmän synpunkt.

Delning av fond
På motsvarande sätt kan det i vissa lägen vara rationellt att dela en fond. En delning av en fond förutsätter tillstånd från Finansinspektionen. Tillstånd för delning skall lämnas om det kan anses förenlig med fondandelsägarnas intressen. Har fondbolaget fått tillstånd till delning skall fondandelsägarna genast informeras om den planerade åtgärden och Finansinspektionens beslut. En delning får genomföras tidigast tre månader från Finansinspektionens beslut.

Nedläggning av fond
Vid t.ex. bristande intresse för nysparande i en fond eller vid ändrade marknadsförhållanden kan det bli svårt att förvalta fondens tillgångar på ett effektivt sätt. Fondbolaget kan då besluta att upphöra med förvaltningen av fonden. Enligt lagen om investeringsfonder skall då fondens förvaringsinstitut överta förvaltningen. Ett förvaringsinstitut skall snarast överlåta förvaltningen till ett annat fondbolag om Finansinspektionen tillåter det. I annat fall skall fonden upplösas. Upplösning sker genom att fondens värdepapper säljs och behållningen betalas ut till de andelsägare som har kvar andelar i fonden. Det räknas som en försäljning av fondandelar vilket medför att eventuell vinst beskattas. Om en fondandelsägare inte har anmält sitt innehav inom fem år efter det att fonden upplösts, har han förlorat sin rätt till medlen.
 

5. Risk

Vid all handel med värdepapper sätts priset (kursen) av marknaden dvs. på den nivå där köpare och säljare möts. Marknadens bedömning av kursens ”rätta” nivå grundar sig på bedömningen av den framtida avkastningen på en viss placering. Vid t.ex. gynnsamma framtidsutsikter för ett företag tenderar kursen på företagets aktier att öka. Vid de flesta framtidsbedömningar finns det emellertid en mängd mer eller mindre okända faktorer såsom konjunktursvängningar, krig och konflikter, politiska kriser mm. Vid utlandsplaceringar tillkommer även en valutarisk d v s risken att valutan i det land där placeringen görs utvecklas ofördelaktigt gentemot den svenska kronan. En riskfylld placering dvs. en placering med flera okända faktorer, görs med förhoppningen om en framtida god avkastning. Chansen till en framtida god avkastning är den ersättning man räknar med att få för den risk man tar.

Att fondspara innebär också en osäkerhet om den framtida värdeökningen på fonden eftersom utvecklingen av fondkursen är beroende av kursutvecklingen på de värdepapper som fonden placerar i.

Hur stor risk bör man ta? Möjligheten till en högre avkastning innebär i regel ett större risktagande vilket kan leda till att man förlorar de pengar som investerats. Vilken risk som man är villig att ta bör styra placeringsinriktning vid val av fond. En aktie- eller räntefonds risknivå klassas ofta utifrån hur mycket fondens andelsvärde varierar över tiden. Stora variationer = högre risk. Olika typer av fonder (se ”Olika fonder” p. 7 nedan) har typiskt sett olika risknivåer. Illustrationen visar något förenklat hur fonderna kan placeras i trappan med avseende på risknivåer.

En god tumregel är att:
hög risk = risk för förlust men också chans till högre avkastning.
låg risk = mindre risk för förlust men också mindre chans till hög avkastning.

Riskspridning
Att sprida riskerna i sina placeringar innebär att man inte utsätter hela sitt placerade kapital för samma slag av risker. En väl avvägd riskspridning är särskilt viktigt för den som sätter trygghet före möjlighet till hög avkastning. Att spara i fonder innebär i sig riskspridning. Enligt lagen om investeringsfonder skall en värdepappersfond enligt huvudregeln sprida risken på minst 16 olika värdepapper. Vanligtvis placerar en fond i fler värdepapper än så. I lagen finns även regler som reglerar hur stor del av det förvaltade kapitalet i fonden som får placeras i ett enskilt värdepapper. Enligt samma lag skall fondbolag även ha system för riskhantering så att man kontinuerligt kan bedöma att de placeringar man gör överensstämmer med fondens riskprofil. Detta för att fondandelsägarna skall känna sig trygga med att fonden inte tar större (eller mindre) risker än man har anledning att förvänta sig. Fondbolagen skall också regelbundet informera Finansinspektionen om riskhanteringen i de fonder som förvaltas.
 

6. Avgifter

Förvaltningsavgiften är det arvode fondbolaget tar ut för sin förvaltning av fonden och skall bl.a. täcka kostnaderna för förvaltning, analys, administration och information till fondandelsägarna. Den vanligaste förvaltningsavgiften är en fast procentuell avgift på det förvaltade kapitalet. En fond med aktiv förvaltning har vanligtvis en högre förvaltningsavgift än en passivt förvaltad fond t.ex. en indexfond (se nedan). Den slutgiltiga prissättningen mot marknaden (spararna) sker emellertid på en fri marknad precis som för andra varor och tjänster. Eftersom fonder jämförs för sitt resultat, nettoavkastningen, innebär detta ett incitament för fondbolagen att hålla nere sina kostnader och därmed avgifterna. Utöver förvaltningsavgiften kan det finnas insättnings- och uttagsavgifter, vilket är relativt ovanligt i Sverige men vanligt förekommande i andra länder. Av fondens fondbestämmelser framgår vilka avgifter och storleken på dessa som fonden tar ut av spararen. Enligt lagen om investeringsfonder skall fondbolaget också årligen informera andelsägarna om hur stor del av fondens totala kostnader som hänför sig till andelsinnehavet (individuell kostnadsinformation). När avkastning och andelskurser visas för fonder är alltid alla avgifter och kostnader bortdragna (den s.k. nettoavkastningen). När andelsvärdet för varje dag återges har 1/365 del av årsavgiften dragits ifrån.
 

7. Olika fonder

De flesta fondförvaltare erbjuder ett brett sortiment av fonder med olika placeringsinriktningar och risknivåer. En fonds placeringsinriktning och hur fondmedel skall placeras anges i fondbestämmelserna. Placeringsinriktningen anges även i fondens faktablad och informationsbroschyr. Vanligtvis skiljer man mellan tre olika slag av fonder: räntefonder, aktiefonder och blandfonder.

Räntefonder
En räntefond är en fond som placerar enbart i räntebärande värdepapper såsom obligationer, bostadsobligationer och statsskuldväxlar. En obligation är ett räntebärande värdepapper som har en på förhand bestämd räntesats och med en löptid som överstiger ett år vid emissionen (av emittera, detsamma som att ge ut värdepapper). Obligationer ges ut av staten, kommuner och bostadsfinansieringsinstitut. Man vet aldrig på förhand hur stor avkastningen blir om man sparar i en räntefond. Avkastningens storlek beror främst på den framtida ränteutvecklingen men naturligtvis också på förvaltarens skicklighet. Andelens värde i en räntefond ändras genom den ränta som värdepapperna ger och de kursvinster (och förluster) som uppkommer när fondförvaltaren köper och säljer värdepapper. Vid val av räntefonder kan det vara särskilt viktigt att ta hänsyn till avgiften eftersom avkastningen oftast inte skiljer så mycket mellan olika fondbolags fonder av samma typ av räntefonder. Räntefonder brukar indelas i två kategorier: korta och långa.

  • Korta räntefonder kallas även penningmarknadsfonder och placerar enbart i räntebärande värdepapper med en återstående löptid som är mindre än ett år. Fonden placerar vanligtvis i räntebärande värdepapper som är garanterade av staten - t.ex. statsskuldväxlar. En penningmarknadsfond lämpar sig för mer kortsiktiga placeringar eftersom risken för värdeminskning (och möjligheten till ökning) är liten. Orsaken är att fondens värde påverkas relativt lite av ränteförändringar på marknaden. En kort räntefond påminner om ett vanligt sparkonto i bank och lämpar sig för den som inte är särskilt riskbenägen. Avgifter och risknivå är i regel låga.
     
  • Långa räntefonder kallas även obligationsfonder En lång räntefond - obligationsfond - köper räntebärande värdepapper på obligationsmarknaden med återstående löptider på mer än ett år t.ex. statsobligationer. En ränteförändring får därför en större betydelse för värdet på en obligationsfond. Har man placerat i en lång räntefond och marknadsräntan är sjunkande så får man en bra avkastning eftersom de värdepapper som fonden äger därmed stiger i värde. Eftersom kursen på en obligationsfond kan svänga mer än i en kort räntefond är en obligationsfond lämpad för ett mer långsiktigt sparande. Både avgifter och risknivåer är i regel låga men något högre än för korta räntefonder.

Aktiefonder
En aktiefond är en fond som investerar minst 75 procent av fondförmögenheten i aktier eller aktierelaterade finansiella instrument t.ex. derivatinstrument. En aktiefond placerar sina tillgångar i aktier i olika börsnoterade företag. Som sparare kan man aldrig på förhand veta hur stor avkastningen blir om man sparar i en aktiefond. Om de aktier som förvaltarna köpt ökar i värde eller ger utdelning, stiger värdet på fondandelen. Sjunker värdet på aktierna, sjunker värdet på fondandelen. Aktiefonder har många olika placeringsinriktningar och risknivåer. Enkelt kan man dela in aktiefonder i breda och smala aktiefonder med hänsyn till fondernas placeringsinriktning.

  • Breda aktiefonder (t.ex. globala fonder) placerar inom flera olika branscher och marknader med motivet att sprida riskerna. Syftet med valet av strategi är att sprida risken genom att inte vara beroende av utvecklingen i en viss bransch eller ett geografiskt område. Både avgifter och risknivåer är i regel medelhöga.
     
  • Smala aktiefonder (t.ex. branschfonder, länderfonder etc.) har en smal placeringsinriktning inom skarpt avgränsade branscher eller geografiska områden. Fonden köper enbart aktier i en viss bransch t.ex. läkemedel, fastigheter etc. eller i ett visst geografiskt område t.ex. Ryssland, Kina etc. Syftet med valet av strategi är att genom att nära följa och analysera en avgränsad marknad göra placeringar där avkastningen förväntas bli hög. Både avgifter och risknivåer ligger i regel på en nivå som är högre än för en bred aktiefond.

Blandfonder
En blandfond är en fond som investerar i både aktier och räntebärande värdepapper. Hur fördelningen mellan aktier och räntepapper är, framgår av fondbestämmelserna. Fördelningen kan därför skilja sig åt mellan olika blandfonder. Allteftersom förutsättningarna ändras på marknaden, kan förvaltaren styra fördelningen till de marknader där tillväxten bedöms bli bättre. Fondens fördelning mellan räntebärande värdepapper och aktier och dess placeringsinriktning skall också klart framgå av den informationsbroschyr som förvaltaren ger ut. I likhet med räntefonder och aktiefonder kan man inte på förhand veta hur stor den framtida avkastningen blir. En placering i en blandfond är ett bra alternativ för den som vill ha högre avkastning än vad räntefonder ger men inte fullt ut vill acceptera riskerna som är förknippade med aktiefonder. Både avgifter och risknivåer ligger i regel på en nivå som är något lägre än för en ren aktiefond.

Indexfonder
En indexfond – som vanligtvis är en aktiefond - är en fond som följer ett visst index i sina placeringar, exempelvis generalindex. Företag på börsen har olika stor andel av ett aktieindexvärde. Ett företag med högt börsvärde väger tyngre och påverkar därmed i högre grad utvecklingen av index än ett mindre företag. Fondens placeringar har samma sammansättning av aktier som de som ingår i indexet. Utvecklingen av en indexfond följer därmed index. Avgifterna är i regel låga. Risknivån kan vara mycket varierande och beroende av placeringsinriktning.

Hedgefonder
Hedge är ett engelskt ord som betyder skydda. Trots att hedging är avsett att skydda mot oväntade förändringar i marknaden är ofta en hedgefond en fond med hög risk, då sådana fonder ofta är högt belånade. Skillnaderna är dock stora mellan olika hedgefonder. Det finns även hedgefonder med låg risk. En hedgefond har mycket större frihet i sina placeringsmöjligheter än traditionella fonder. Placeringsinriktningen kan vara allt från aktier, valutor och räntebärande papper till olika arbitragestrategier (spekulation i förändringar av räntor och/eller valutor). Hedgefonder använder sig oftare än vanliga fonder av finansiella instrument såsom derivat med syfte att öka eller minska fondens risk. Belåning är också ett vanligt inslag. Risknivån kan vara allt från väldigt låg till extremt hög. Flertalet hedgefonder kräver stora minimiinsättningar av andelsägarna. De flesta hedgefonder är endast öppna för handel vid vissa tidpunkter, vanligtvis den "sista" varje månad. Både avgifter och risknivåer är varierande och beror på fondens placeringsinriktning.

Etiska fonder
I en etisk fond - som vanligtvis är en aktiefond - påverkar etiska bedömningar valet av placeringen tillsammans med traditionell finansiell analys. Det kan vara positiva kriterier såsom att företag skall ta särskild miljöhänsyn eller negativa kriterier såsom att undvika placering i företag med engagemang i vapen-, tobak- eller alkoholindustrin. Branschorganisationen Fondbolagens Förening har utarbetat riktlinjer för marknadsföring av etiska fonder. Av riktlinjer framgår bl.a. vad som krävs för att en fond skall få kallas ”etisk”. Både avgifter och risknivåer är varierande och beror på fondens placeringsinriktning.

Ideella fonder
En ideell fond kan vara såväl en aktie-, bland- som räntefond. Kännetecknade för en ideell fond är att fonden - eller andelsägarna – avstår från en viss del av avkastningen eller förvaltningsavgiften som därefter skänks till ett välgörande ändamål, exempelvis forskning eller idrottssatsningar. I regel framgår det redan av namnet på fonden vilken verksamhet som den stödjer ekonomiskt. En ideell fond kan samtidigt vara en etisk fond men behöver inte vara det. Både avgifter och risknivåer är varierande och beror på fondens placeringsinriktning.

Garantifonder/Skyddade produkter
Garantifonder kan ha olika konstruktion. Genomgående är dock att värdet på fondandelen aldrig tillåts sjunka under en viss på förhand angiven nivå. Priset för garantin är att värdeökningen på de underliggande värdepappren inte kommer andelsägarna tillgodo fullt ut. Avgifterna anses allmänt höga.

Fond i fond
Fond i fond är en fond som placerar i andra fonder. En fond i fond kan ses som ett alternativ till att själv välja att placera i flera olika fonder. Man kan därmed uppnå den riskspridning som en väl sammansatt egen fondportfölj kan ha. Fondbolagen erbjuder olika fond i fonder med olika placerings- inriktningar och risknivåer. Både avgifter och risknivåer är varierande och beror på fondens placeringsinriktning.

Utlandsregistrerade fonder
Svenska fondbolag kan välja att registrera vissa fonder i utlandet. Det är i regel fördelaktigare skatteregler för själva fonden – vilket även gynnar fondandelsägarna - som är motivet till detta. De förmånligare skattereglerna kan ge något högre avkastning men har ingenting med placeringsinriktningen att göra. En Luxemburgregistrerad fond kan exempelvis vara en "Sverigefond" som placerar i svenska aktier. För fondandelsägare i Sverige gäller samma skatteregler som om fonden var registrerad i Sverige. Fonder registrerade i exempelvis Luxemburg lämnar i regel inte utdelning. De behöver inte heller göra detta för att undvika dubbelbeskattning. Alla inkomster kan därmed sparas i fonden utan att andelsägaren behöver betala någon skatt. Först när man säljer andelar i dessa fonder inkomstbeskattas den eventuella vinsten. (se ”Utdelning” p.2 ovan) Både avgifter och risknivåer är varierande och beror på fondens placeringsinriktning.

Utländska fonder
Att placera i utländska fonder kan vara attraktivt för den som anser att det utbud av fonder som svenska fondbolag erbjuder är otillräckligt t.ex. vad gäller olika placeringsinriktningar och/eller risknivåer. För att spara i utländska fonder – d v s i ett icke-svenskt fondbolags fonder – krävs ofta en depå. Vid köp och försäljning av fondandelar noterade i utländsk valuta tillkommer i regel en kostnad för valutaväxling. Vid utlandsplaceringar tillkommer även en valutarisk dvs. en risk att valutan i det land där placeringen görs utvecklas ofördelaktigt gentemot den svenska kronan. Köp och försäljning av fondandelar kan även ta längre tid än motsvarande köp och försäljning av andelar i svenska fondbolag. Utländska fondbolag får marknadsföra sina fonder i Sverige efter tillstånd av Finansinspektionen. Tillstånd lämnas om företaget har tillstånd i hemlandet och det bedöms att verksamheten kommer att bedrivas i Sverige på ett sätt som är förenligt med svensk lagstiftning.

Förutom att ta del av den utländska fondens fondbestämmelser bör man inför ett placeringsbeslut även noga ta del av övriga villkor. Detta gäller framförallt hur köp och försäljning av andelar genomförs och till vilken kostnad.
 

8. Hur utvärderas en fond?

Inför ett beslut att placera i en fond eller sälja av hela eller delar av sitt innehav, bör man utvärdera fonden. Det finns några olika sätt att utvärdera en fond.

Jämförelseindex
Ett enkelt sätt är att jämföra fonder med ett index. Det är dock viktigt att jämförelsen görs med ett relevant index, dvs. ett index som överensstämmer med fondens placeringsinriktning. En Sverigefond kan t.ex. jämföras med generalindex (AFGX) som visar utvecklingen på Stockholmsbörsen. Detta index talar om hur aktierna på börsen har utvecklats i genomsnitt. Ett annat användbart index är OMXS30-index som visar utvecklingen för de ca 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen. Ett tredje index är SIXPRX (SIX Portfolio Return Index) som ofta används för att jämföra fonder. Detta index visar den genomsnittliga utvecklingen på Stockholmsbörsen justerat för de särskilda placeringsregler som gäller för fonder och inkluderar återinvesterade utdelningar. (Se ”Länkar” längst ner.)

Rating
Flera specialiserade företag – t.ex. Morningstar och Privata Affärer - utvärderar löpande fonder genom så kallad rating. Fonderna betygssätts utifrån olika kriterier, framför allt historisk avkastning och risk. Det förekommer även rating där förutsättningar för framtida utveckling vägs in i betygen. Vid val av fond kan det vara intressant att se vad olika fonder har fått för betyg vid en rating. Men, det ger inte facit för framtiden. Om samma fond har fått högt betyg i flera olika ratingsystem är det enbart en information med innebörden att fonden hittills har lyckats bra utifrån fondens placeringsinriktning och risk.
 

9. Val av fond

Hur väljer man den fond man vill placera i? Vilka faktorer skall avgöra? Några av de viktigaste faktorerna att ta hänsyn till när man väljer fond är sparmål, spartid, risknivå och fondens tidigare resultat. Tre av dessa (sparmål, spartid, risknivå) är dessutom beroende av varandra.

Sparmål
Den viktigaste faktorn att ta hänsyn till vid val av fond är målet med sparandet dvs. vad skall pengarna användas till och när skall de användas. Är sparmålet tidsbestämt t.ex. ”Om två år skall jag ha ett visst belopp för att kunna byta bil” eller är målet ”När jag går i pension om 20 år skall jag ha så mycket pengar som möjligt”.

Spartid
Är sparmålet fastställt, ger sig spartiden i regel sig själv. Är målet med sparandet t.ex. att trygga sin pension blir naturligtvis spartiden en helt annan än om målet med sparandet är att bygga upp en buffert för oförutsedda händelser.

Risknivå
Kanske är det svåraste att fastställa vilken risknivå man skall lägga sig på. Dels handlar det om hur man själv förhåller sig till risk; undviker man att ta risker eller kan man tänka sig att ta vissa risker dels ska risknivån anpassas till sparmål och spartid.

Tidigare resultat
Genom att studera t.ex. fondbolagens verksamhetsberättelser kan man få en god uppfattning av hur en viss fond har utvecklats historiskt. Märk väl att tidigare uppnådda resultat inte är någon garanti för att resultaten blir desamma även i framtiden. Att undersöka om den förvaltare (person) som tidigare uppnått ett gott resultat även i fortsättningen kommer att förvalta fonden, kan minska osäkerheten om hur fonden kommer att utvecklas framöver. Ett byte av förvaltare ökar däremot osäkerheten om fondens framtida utveckling. På t.ex. Morningstar.se kan man utöver historiska data om en fond även få ett ”betyg” på fonden.

Sammanfattning
De tre första faktorerna ger svaret på vilken typ av fond man skall välja. Ligger försäljningen/uttaget nära i tiden eller måste fondandelarna ha minst ett visst värde, kan det vara klokare att säkra det som uppnåtts än ha möjligheten att öka andelarnas värde men därmed också risken att andelarna minskar i värde. Man bör därför välja fonder med låg risk. Skall försäljningen/uttaget göras långt i framtiden kan det vara motiverat med en högre risk. Detta gör man med vetskap om att över en längre tidsperiod svänger de flesta marknader och därmed värdet på andelarna upp och ner. Eventuella nedgångar kommer sannolikt att följas av uppgångar. Man kan därför välja fonder med högre risk. Har man kommit fram till vilken typ av fond man skall välja, kan det finnas anledning att närmare - t.ex. med hjälp av rating - undersöka vilken enskild fond man bedömer ha de bästa förutsättningarna att motsvara de förväntningar på risk och avkastning man har.
 

10. Regelverk

Fondsparande är omgärdat av lagar och regler. Huvudsyftet med dessa lagar och regler är att på olika sätt ta till vara spararnas dvs. fondandelsägarnas intressen. Dessutom finns det skatteregler som reglerar hur vinster från fondsparande skall beskattas.

Lagregler om fondsparande
Den svenska lagstiftningen om fondverksamhet bygger till största delen på EU:s s.k. UCITS-direktiv. UCITS är en förkortning av direktivets engelska namn (undertakings for collective investment in transferable securities). Under 2001 trädde direktiven 2001/107/EG och 2001/108/EG ikraft. Detta "paket" av direktiv kallas ofta för UCITS 111. Dessa direktiv har i Sverige implementerats genom lagen om investeringsfonder. Lagen innehåller också en mängd nya nationella regler vilka enbart tillämpas på svenska fonder och fondbolag. Utöver bestämmelser om tillståndsgivning för fondbolag och på vilket sätt fondbolaget skall skötas innehåller lagen även bestämmelser om själva invsteringsfonderna. Ett grundtema i denna del av lagstiftningen är att fondbolaget vid förvaltningen av en fond skall handla uteslutande i fondandelsägarnas gemensamma intresse.

Skatteregler
Vid kapitalvinst på fondandelar tas 30 procent skatt ut för privatpersoner bosatta i Sverige och svenska dödsbon. Uppkommer en kapitalförlust kan den i vissa fall kvittas mot kapitalvinst eller dras av mot andra inkomster. Andelsägaren betalar 30 procent inkomstskatt på utdelning om det är en fysisk person bosatt i Sverige eller ett svensk dödsbo. Fondbolag lämnar kontrolluppgifter till skattemyndigheten om kapitalvinster och förluster, men gör inget skatteavdrag. Skatt på eventuell utdelning inbetalas av fondbolaget. Observera att det vid fondsparande i försäkringsanknutna sparprodukter är andra skatteregler som gäller.

Finansinspektionens regelverk
Finansinspektionen har utfärdat föreskrifter som kompletterar och preciserar den svenska lagstiftningen (främst Föreskrifter om investeringsfonder, FFFS 2004:2 och Föreskrifter om utländska förvaltningsbolags och fondföretags verksamhet i Sverige, FFFS 2004:3). Finansinspektionens föreskrifter tar främst sikte på den information som fondbolagen skall lämna till inspektionen så att inspektionen kan utöva sin tillsyn på bästa sätt och därigenom säkerställa nivån på bolagens förvaltning av fonderna.

Branschgemensamma (egna) regelverk
Fondbolagens Förening har i egenskap av branschorganisation antagit ett antal riktlinjer inom olika områden såsom redovisning, rådgivning och marknadsföring av fonder. Föreningen har antagit "Svensk kod för fondbolag" för att främja sund fondverksamhet och värna förtroendet för fondsparandet i Sverige.

Läs mer:
Handel med värdepapper
Räntefonder
Indexfonder
Blandfonder
Etiska och ideella fonder
Hedgefonder
Utlandsregistrerade fonder, utländska fonder
Strukturerade produkter
Derivat

Källa:
Konsumenternas Bank- & Finansbyrå


 
 

Sök på attKunna:

Anpassad sökning
  Copyright attKunna