attKunna
Innehållsregister
Webbplatsinformation
   
  Externa länkar
Kunskap om företagande

 

 

Ekonomisk kris (Finanskris)

Ekonomisk kris (Finanskris) är en benämning på en depression på finansmarknaden i ett område, med en hastig minskning av värdet på tillgångarna i området och flera konkurser bland områdets banker och andra företag. En sådan kris yttrar sig i att efterfrågan på pengar är större än tillgången. Till en finanskris hör ofta ett föregående börsras till följd av spekulation eller att en "bubbla" spricker, och de leder till en ekonomisk kris med arbetslöshet, fattigdom och sociala missförhållanden. Ofta inbegriper en finanskris en bankkris, men det kan också ta sig uttryck i en valutakris.

Större finanskriser har skett i USA 1930–1933 (stora depressionen), Mexiko 1994–1995, och Östasien 1997–1998 (Asienkrisen). Krisen i Ryssland i augusti 1998 brukar ibland ses som en finanskris, ibland som en mer omfattande ekonomisk kollaps, krisen i Brasilien i januari 1999 och i hela Europa och Nordamerika 2008 likaså.
 

Kännetecken och orsaker

Finanskriser kan ur ett perspektiv sägas kännetecknas av svårigheten för investerare eller kreditgivare att göra ett urval av kunder samt att identifiera goda investeringar och projekt. Finansmarknaden är nämligen beroende av att aktörerna tar lån, varför en fungerande bank och en fungerande valuta är förutsättningar för att finansmarknaden skall fungera; den samspelar med landets centralbank och utgör en fundamental del av landets ekonomi. Om en risk slår fel, kan det leda till konkurs, varmed amorteringen inte kan betalas, vilket leder till att kreditgivare förlorat det kapital som de lånat ut. Vid oro och under dåliga tider är det framför allt risktagare som är villiga att ta lån och göra investeringar, risktagare som anser att de inte har något att förlora på att ta risker, och dessa risker leder ofta till misslyckanden, eller hastiga förändringar av värdet på tillgångar. Oro innebär dessutom att sedvanliga säkerheter är av ovisst värde och soliditeten är svårbedömd. Oro kan också leda till att panik bryter ut hos flera aktörer samtidigt, vilka säljer sina aktier och fonder, plockar ut sina besparingar, och att ingen aktör är villig att köpa eller föra in pengar. När många gör så samtidigt påverkar det värdet på tillgångarna, som förändras mycket snabbt, och det blir en snabb ökning av efterfrågan på pengar; pengarna "flödar ut". Om det sker storskaligt drabbar konsekvenserna alla delar av det finansiella och ekonomiska systemet, men främst dem som redan har gjort förluster. När ett sådant förlopp av värdeminskningar med tillhörande förluster är kännbara för ett helt land eller flera länder, kallas det finanskris.

Finanskriser uppstår som en ond, nedåtgående spiral som inte kan brytas av finansmarknaden själv. För att lösa en kris krävs ofta politiska åtgärder, i vilka centralbankerna har en framträdande roll. Alla börsras leder inte nödvändigtvis till en finanskris; ibland avvärjs de genom att åtgärder sätts in i ett tidigt skede. På grund av att marknaden är internationaliserad, drabbar finanskriser som regel flera länder.

Det finns fyra saker som kan få finanskriser att uppstå:

  1. Att räntan höjs, eftersom det leder till att det huvudsakligen är risktagare som lånar pengar och gör investeringar.
  2. Oro på finansmarknaden, vilket gör att aktörer har svårt att göra riskbedömningar. Sådan oro kan uppstå genom att någon förklarar att det är en finanskris, eller förutspår dåliga tider.
  3. Värdeminskning eller att tillgångarna är för små i förhållande till utgifterna eller skulderna, vilket framgår av balansräkningar och påverkas av bland annat räntan.
  4. Kriser i enskilda banker eller uppenbarade problem i bankväsendet, bland annat eftersom det kan leda till panik.

Källor:
Mishkin, Frederic S., The Economics of Money, Banking and Financial Markets, 6th updated edition, The Addison-Wesley Series in Economics, Pearson Education (2003)

Läs mer:
Ekologisk ekonomi
Ekonomi
Ekonomisk demokrati
Ekonomisk geografi
Ekonomisk tillväxt
Ekonomisk plan

Källa:
Wikipedia

Denna artikel omfattas av Creative Commons Erkännande-Dela Lika-licens;


 
 

Sök på attKunna:

Anpassad sökning
  Copyright attKunna