attKunna
Innehållsregister
Webbplatsinformation
   
  Externa länkar
Privatekonomi
Kunskap om företagande

 

 

Ekologisk ekonomi

Ekologisk ekonomi är namn på flera ekonomiska grenar som kritiserar den neoklassiska ekonomin. Den är i konkurrens med den etablerade miljöekonomin, som finns representerad vid många nationalekonomiska institutioner.

1) Med ekologisk ekonomi i vid mening avses ett tvärvetenskapligt förhållningssätt och ett helhetsperspektiv. För att uppnå en långsiktigt hållbar ekologisk utveckling inom alla områden menar man att det krävs att politik och näringsliv upphör med att se miljöfrågorna som ett delområde. Miljön bör i stället integreras i alla frågor och alltid tas hänsyn till innan beslut fattas. Man vill vara öppen mot andra samhällsvetenskaper och menar att ekonomin har mycket att hämta andra vetenskapsteoretiska förhållningssätt. Inom denna breda grupp finns både de som menar att ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling inte går att förena och sådana som menar att en styrd tillväxt, som mer syftar till kvalitet och effektivitet, mycket väl går att förena med hållbar utveckling på miljöområdet. Inom denna breda gren finns det både de som anser att en hållbar utveckling går att förena med förekomsten av ränta och de som menar att hållbar utveckling kräver en räntefri ekonomi.

2) Med ekologisk ekonomi i snäv mening avses en synsätt som menar att ett ekonomiskt system måste skapas utan ränta, tillväxt och inflation. Däremot kan företagen vara privatägda. Exempel på verksamhet som bedrivs i denna mening är den räntefria JAK Medlemsbank, där JAK står för de klassiska produktionsfaktorerna jord, arbete och kapital. Andra kända företrädare för detta synsätt är den samisknorske ingenjören Eirik Myrhaug och den tyska arkitekten Margrit Kennedy.

När det relativt nybildade miljöpartiet 1985 skulle anta sitt första ekonomiska program hade många förväntat sig att det skulle uppstå en konflikt mellan vänster och höger inom partiet, som på den tiden var helt blockneutralt. I stället uppstod en konflikt om ekonomin måste vara räntefri eller ej. Två program ställdes mot varandra och då förespråkarna för räntefri ekonomi förlorade bröt sig merparten ut och bildade Ekologiska partiet. Bland dessa fanns bl.a. Risto Liljeqvist, lärare i kommunal ekonomi vid Högskolan i Örebro och naturvetaren Staffan Delin, som byggde sina teorier på termodynamikens entropilagar. Eirik Myrhaug var adjungerad till gruppen, som presenterade sina tankar i antologin Ekologisk ekonomi: för ett samhälle i balans (Åsak förlag 1985).

Källor:

  • Staffan Delin m.fl., red (1985): Ekologisk ekonomi: för ett samhälle i balans.
  • Margrit Kennedy (1989): Ekonomi utan ränta och inflation: att skapa ett penningssystem som fungerar för alla.
  • Margrit Kennedy (1993): Pengar utan ränta och inflation: ett bytesmedel som tjänar alla.
  • G.E. Bonde (1933): Totalitetsøkonomien : en populær fremstilling av Samfundslivets nye evangelium, B. Dybwad Brochmann's livssyn og samfundslære.
  • Staffan Delin (1982): Naturens teknik och människans.
  • Staffan Delin (1985): På vetenskapens grund.
  • Staffan Delin (1996): I den bästa av världar: en bok om ekologi, kretslopp och ekonomi.
  • Sören Bergström (1996): Naturekonomi: manöverutrymmet mellan resursförbrukning och kvalitetsanspråk.

Läs mer:
Ekonomi
Ekonomisk demokrati
Ekonomisk geografi
Ekonomisk tillväxt
Ekonomisk plan
Ekonomisk kris

Källa:
Wikipedia

Denna artikel omfattas av Creative Commons Erkännande-Dela Lika-licens;


 
 

Sök på attKunna:

Anpassad sökning
  Copyright attKunna